Måndagskväll innebär nuförtiden löpträning med solvikingarna. På dagens träningsschema stod "Långa intervaller sk. tusingar". Jag har vana av att köra intervaller och visste att det skulle bli tufft redan innan. Men trots denna vetskap valde jag ändå att delta i den lite tuffare gruppen. Så här i efterhand så hade säkerligen lugna gruppen varit tillräcklig för mig och mina förutsättningar. Men sagt och gjort: jag sprang iväg med den tuffa gruppen.
Redan uppvärmningsvis kände jag att "normal"-tempot var något högre än mitt egna, vilket gjorde att jag började förstå HUR jobbigt detta skulle bli. Tusingarna genomfördes på 8:ans spår i skatås. Redan efter första kilometern i högre tempo kände jag mjölksyran komma krypandes, vilket är helt rätt i denna sortens träning (dock ska inte mjölksyran bli fullständig....). Puh! Det var en pärs. Men så blev det 1 kilometer "lugn"-jogg emellan, vilket visade sig vara inte särskilt lugnt för mig, dvs mitt vanlig tempo. Andra, tredje intervallen genomfördes under stor envetenhet! Jag tänkte, 8 km ger ju 4 snabba tusingar och 4 "lugna", vilket medförde att det borde endast vara 1 tusing kvar efter dessa 3... Men se där hade jag fel. Det blev ytterligare 2 intervaller efter detta, dvs vi fortsatta förbi 8:an mål (min tanke: men men SVÄNG!), och sedan svängde vi bort från klubbstugan vid nästa korsning (åh...nej! vad gör dem nu?). Min prestation den sista intervallen var långt från imponerande, sist i gänget. Men min kropp var helt slut, orkade inte en meter ytterligare.
Efteråt kan man tänka mer positivt; att detta skulle jag aldrig genomfört på egen hand. Det i sig är ju en prestation som visar hur mycket mer man kan prestera i grupp. Trött men ändå nöjd med att pressat mig till det yttersta begav jag mig hemåt. Hemma väntade Mange, som fått nytt jobb, ett vikariet i Kungälv. Detta firades med mat på kvarterskrogen och lite vin! Maximal återhämtning? Kanske med avseende på maten men inte vinet. Men gott.
Redan uppvärmningsvis kände jag att "normal"-tempot var något högre än mitt egna, vilket gjorde att jag började förstå HUR jobbigt detta skulle bli. Tusingarna genomfördes på 8:ans spår i skatås. Redan efter första kilometern i högre tempo kände jag mjölksyran komma krypandes, vilket är helt rätt i denna sortens träning (dock ska inte mjölksyran bli fullständig....). Puh! Det var en pärs. Men så blev det 1 kilometer "lugn"-jogg emellan, vilket visade sig vara inte särskilt lugnt för mig, dvs mitt vanlig tempo. Andra, tredje intervallen genomfördes under stor envetenhet! Jag tänkte, 8 km ger ju 4 snabba tusingar och 4 "lugna", vilket medförde att det borde endast vara 1 tusing kvar efter dessa 3... Men se där hade jag fel. Det blev ytterligare 2 intervaller efter detta, dvs vi fortsatta förbi 8:an mål (min tanke: men men SVÄNG!), och sedan svängde vi bort från klubbstugan vid nästa korsning (åh...nej! vad gör dem nu?). Min prestation den sista intervallen var långt från imponerande, sist i gänget. Men min kropp var helt slut, orkade inte en meter ytterligare.
Efteråt kan man tänka mer positivt; att detta skulle jag aldrig genomfört på egen hand. Det i sig är ju en prestation som visar hur mycket mer man kan prestera i grupp. Trött men ändå nöjd med att pressat mig till det yttersta begav jag mig hemåt. Hemma väntade Mange, som fått nytt jobb, ett vikariet i Kungälv. Detta firades med mat på kvarterskrogen och lite vin! Maximal återhämtning? Kanske med avseende på maten men inte vinet. Men gott.
Bilden är min tolkning på temat "spegling", på Tisdagstema's fotoutmaning.
Emma, fasen vad hurtig du är och starkt att du orkade/klarade att genomföra den träningen. Säg till Mangan att vi här i Sörping är mycket glada att det har gått vägen för honom, även om det är ett vik så är det ett jobb och en möjlighet att testa fler arbetsplatser.
SvaraRaderaMånga kramar och lyckönskningar till er båda, vi ses till lucia... =)
Jösses, jag skulle nog avlidit ;)
SvaraRaderaPappa berättade om Magnus jobb, GRATTIS från oss!!
Bra bild - bra motionerat (puh!) och bra med nytt jobb! Köp en trisslott också!
SvaraRaderaGrattis till jobbet Magnus!!
SvaraRaderaDå blir det Grön Express nästa år :-)
Kram Jenny o David